Till minne av Karin

5 02 2007

På flera forum jag är medlem finns en medlem som kallade sig Kayleigh70. Egentligen hette hon karin.
Jag har följt hennes kamp sen jag började scrappa förra året. Hennes kamp mot cancer.
För några dagar sen så orkade hon inte mer.

Jag kände inte Karin.
Men, det betyder inte att jag inte känner med hennes familj.

Till minne av Karin har en liten insamling startats på scrappiz, där Karin var medlem.
Du behöver alls inte stödja just denna insamling, men det vore trevligt. Du kan bara betala in för att du vill. För det vill du nog? Att de finner ett bot?

Min mamma fick bröstcancer för ett år sedan. Det är i dagarna precis ett år sedan hon opererades. Det verkar ha gått vägen, och jag är evinnerligt lycklig över det. Jag behöver min mamma fortfarande.
Men jag är vuxen och EGENTLIGEN klarar jag mig bra själv.
Karins barn är inte vuxna… de hade behövt ha sin mamma hos sig.
Hjälp andra barn att få behålla sina mammor, mormödrar, farmödrar, mostrar, systrar och älskade kvinnor i deras närhet.


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Till minne av Karin

5 02 2007

På flera forum jag är medlem finns en medlem som kallade sig Kayleigh70. Egentligen hette hon karin.
Jag har följt hennes kamp sen jag började scrappa förra året. Hennes kamp mot cancer.
För några dagar sen så orkade hon inte mer.

Jag kände inte Karin.
Men, det betyder inte att jag inte känner med hennes familj.

Till minne av Karin har en liten insamling startats på scrappiz, där Karin var medlem.
Du behöver alls inte stödja just denna insamling, men det vore trevligt. Du kan bara betala in för att du vill. För det vill du nog? Att de finner ett bot?

Min mamma fick bröstcancer för ett år sedan. Det är i dagarna precis ett år sedan hon opererades. Det verkar ha gått vägen, och jag är evinnerligt lycklig över det. Jag behöver min mamma fortfarande.
Men jag är vuxen och EGENTLIGEN klarar jag mig bra själv.
Karins barn är inte vuxna… de hade behövt ha sin mamma hos sig.
Hjälp andra barn att få behålla sina mammor, mormödrar, farmödrar, mostrar, systrar och älskade kvinnor i deras närhet.


Åtgärder

Information

2 responses

11 02 2007
Monika

Å så bra skrivet!
Jag har också tänkt på Karin jättemycket. Både så länge hon var med oss och nu närhon är borta. Jag kände inte heller henne mer än via forumen men jag har absolut inga problem med att känna med hennes familj.

11 02 2007
Anna

Vad bra att allt gått vägen för din mamma! Jag vet vad du menar, man behöver sina föräldrar fast man är vuxen… Min pappa kämpar ju just nu som du vet mot den otäcka cancern han också. Och jag håller just på att fundera på hur 17 jag ska klara mig utan honom, för det kommer jag ju snart att få göra. Tack för dina ord i min blogg tidigare idag! De värmde så fast vi inte känner varann. Jag ska absolut kolla in insamlingen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: