Skolstart och sjukstuga

I förra veckan började sonen 6-års. Det är helt sjukt. Min lille skrutt. Skolan. Konstigt.
Men det har gått hur bra som helst, och det var ju tur, för i torsdags blev jag sjuk med feber.
Jag har spenderat MYCKET tid framför TVn med en stickning. Det ska bli en kofta till mig själv.
Ärmar och ett halvt framstycke kvar bara. 🙂

Igår kom mina föräldrar över och vi lade in smörgåsgurka.
På kvällen kokade jag lingonsylt. Samtidigt som jag stickade.
Kände mig som en riktig husmor. 😀

Idag är det dessutom en ny skiss på kortskissen.se, och här är min tolkning.

Bakisdag

Ja, jag brukar kalla det bakis när jag har tagit alldeles för mycket tabletter under en period och jag helt enkelt känner mig lite bakis. Trots att det var flera år sedan jag drack alkohol. 🙂
Känslan är samma. Lite groggy helt enkelt.
Reaktionsförmågan är ju inte den bästa, och jag är trött trött trött.
Idag fick det bli till att stanna hemma, även om jag bara vaknade med lite huvudvärk på morgonen.
När man känner av njurarna pga alla tabletter man proppat i sig, så inser man ju att man bör vila från tabletterna ett tag, och det innebär att inte utsätta sig för något som kan framkalla migrän. Som tex att gå till jobbet. 😀

Så, istället får jag spendera en dag med min son, vilket känns lyxigt eftersom jag inte alls haft ork att umgås med honom på hela helgen.
Vi har tittat på film, spelat Wii (han då, inte jag) och byggt tågspår.
Sen jag har orkat städa i köket. Känns bra.
Det är synd om min make som måste ta hand om alltihop när jag inte mår bra.

Har i alla fall hunnit sticka en hel del under helgen, och min babykofta är klar nu.
Den blev extremt stor tycker jag. Vet inte vad de har för referensbebisar till mönstren på Drops, men denna som jag stickat till en 1-3 mån bebis, den passar nog bättre på en 9-månadersdito. Faktiskt.
Men men. Det finns ju såna i Afrika också, så det spelar ingen roll.
Och det är måttangivelser, inte bara varv alltså, så det är inte min stickfasthet som är felet 😉

Den är stickad i Drops Safran #14 med #22 som kant.
Stickad efter detta mönster.

Så, nu blir det lite enkelstickning. En mössa till dottern i tokrosa garn. 🙂

Nu ska jag ut och läsa lite bloggar. 🙂

Bortkastad dag.

Idag vaknade jag kl 6 med tokmigrän. Tog en Imigran, men eftersom det var strömavbrott.kunde jag inte värma min korv (vetekudde) och det var jobbigt att försöka somna om.
Gjorde det tillslut i alla fall och vaknade väl runt åtta. Fortfarande jätteont.
Bara att masa sig upp. Sen har hela dagen gått åt till migränen. Sov ett par timmar i hammocken och sen mådde jag i alla fall hyfsat för att orka sitta i soffan med dottern och sticka.
Inte hon då alltså, jag såklart. Hon vill INTE sticka. Guuud så töntigt. 🙂

I alla fall. Just nu så stickar jag mest intensivt på den här koftan som jag tänkte skicka med mössorna till Afrika.
Jag har aldrig stickat koftor eller liknande så den är på intet sätt perfekt.
Men övning ger färdighet. 🙂

Innesittardag

Fast det gör verkligen ingenting alls. Det är bara skönt. Sitter i soffan med barnen. De spelar WII och jag virkar lite.
För nån vecka sen klippte jag sönder ett stycke trikå som blivit över från tiden då jag sydde babysjalar.
Nu håller jag på och virkar en korg utav det. Vi får se hur det blir, eftersom jag inte har något mönster. 🙂

Ikväll ska jag hem till My en stund och socialsticka lite. Blir ett bra avslut på semestern, för imorgon måste man visst gå tillbaka till jobbet…

Migrän

Ja, jag har ju fått den roliga diagnosen kronisk migrän, vilken förvisso varit mycket snäll och frånvarande under större delen av semestern, men både igår och idag har varit rätt kassa. Hammocken är lite extra underbar såna dagar. Man är ute, fast man vilar.
Efter tablett är jag nu hyfsat i form i alla fall. Man vill ju inte slösa bort de sista skälvande sommardagarna på att vila…
Sitter nu och stickar på en ny fuskolle i Baby Merino från Drops. Vi får se hur storleken blir. 🙂

Sista semesterdagen.

Och den tillbringar jag i hammocken med en stickning. Såklart. En fuskolle till sonen. Egentligen är det pappa som önskar sig en, men jag testar en till sonen först enligt mönster på Ilsefins sida.

Bara en helg mellan mig och jobbet. Som jag egentligen älskar, men inte som situationen ser ut nu.

Ahhh streptokocker!

Ja, vi är en givmild familj helt enkelt. What can I say?
Först så hade sonen streptokocker. Men det märkte vi ju inte eftersom han har den fina egenskapen att bara gå runt och kånka på de små bacillerna utan att låtsas om något.
Sen blev jag sjuk. Jättesjuk.
Har man över 40° och är snart 40 (huuu) så är man inte så himla cool liksom.
Och nu, nu preciiiiis som jag och sonen slutat knapra knark så går dottern och får samma grej.
Cause we’re worth it.

Stockholms spårvagnar

Alltså, hur hårda säten kan man göra? Eller är det bara jag som har en benig rumpa (i wish)?

Jamen så jävla bra då

Internetuppkopplingen på jobbet har stängts av. Puts väck.
Härligt.
Ringer supporten för att kolla vad som hänt.
Ja, jo, den är ju avstängd nu, det skulle ske den 7:e.
Tack så jävla mycket för det!

Läget är sånt att vi delat lokaler med några andra företag, som redan flyttat. Tydligen tyckte de att det var en bra idé att stänga av abonnemanget lite såhär i förväg…

Man kan lita på SL

Eller vad de nu heter nuförtiden. Lita på dem kan man göra i alla fall.
Dvs lita på att de är sena.
Lita på att de kan göra slarvsylta av en hyfsad måndagmorgon.
För att använda mitt bästa kraftuttryck – PRUTT!